11 oktober 2010

En ny vecka

God morgon, måndag ... Nu är hemsidan klar: http://bmstorgards.fi
Sakliga synpunkter emottages med tacksamhet:-)
Tack till Nyholm Solutions Ab som gjort den!

Önskar jag kunde visa er den färgranna lilla blomsterstjälk vars blommor liknar moderna örhängen och som ensam lever kvar i en vas sedan hela dess enorma sällskap för länge sedan vissnat - det är 3,5 veckor sedan jag förärades en jättebukett (utan att på något sätt ha gjort mig förtjänt av den - men det är en privat historia).

Jag har också fått en digikamera, det var redan i julas, och visst har jag lärt mig ta bilder med den, men så länge min dator bara är en mobildator i storlek A5 (som ett vanligt rutigt häfte) ids jag inte ens ta reda på hur jag ska göra med alla sladdar. Bruksanvisningar och jag går inte ihop. (Vad menar de med den termen, och den? Hur ska man tolka den här bilden?) Snart, snart ...

För bara drygt tio år sen visste jag ännu knappt någonting om datorer. Jag hade i början av 90-talet lärt mig mata in vissa fakta på disketter stora som lakan. Sen låg jag sjuk medan allt det nya kom, internet gjorde sitt intåg och allt vad det var (1994-96). Så sent som 1999 skrev jag ännu min pro gradu på vanlig skrivmaskin - jag var säkert den allra, allra sista ... (den finns kvar i en garderob, alltså skrivmaskinen) och fick hjälp med att överföra den på diskett. Vid det laget hade jag i alla fall hunnit lära mig använda ett bibliotekssystem (för katalogisering, utlåning och allt det där - ni vet) och inom förloppet av ytterligare kanske fyra år två till. Alltså bibliotekssystem ... Efter decennier med samma gamla Detroitkort byts nu systemen ut hela tiden och jag äter upp min stickade mössa om inte det nya internationella system som är i antågande också kommer att bytas ut ännu några gånger innan jag har råd att gå i pension.

Att på fritiden också syssla med datorer blir för mycket. Böcker går det lättare med: vissa hör till jobbet, andra finns här hemma. Och vissa bär jag fram och tillbaka: lånar, vill så gärna läsa, hinner inte, själv ska jag också skriva, men när ...?

Nej, nu svamlar jag. Det tänkte jag inte min blogg skulle användas till. Inte till att vara en offentlig dagbok heller. Jag tänker skriva när andan faller på, när det finns något tema jag vill ta upp, om det är något jag tycker också andra än de närmaste får läsa. Eller om det är något andra propsar på att jag ska säga. Det sistnämnda hoppas jag inte sker ofta, för då är det vanligtvis något lite obehagligt jag "som vågar" förväntas ta itu med ...

Det där sista var förmätet. Jag vet. Men det känns så ibland. Kanske gör det det för alla?

Vänta och se (som läkare brukar säga ...)!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar