17 januari 2012

Gnälltelefon

Med risk för att själv anses vara en riktig gnällspik föreslår jag att det nya musikhuset skaffar sig en telefonlinje som det kallar Spottkoppen och som är till för dem som besöker det bara för att med förstoringsglas kunna leta efter  fel och för att sedan få det höga nöjet att meddela vad de hittat för envar som inte vill höra det - till och med för dem av oss som efter en tung arbetsdag i betydligt sämre hus än musikhuset har kommit hem och knäppt på Radio Vega och Musikväktarna för att få höra MUSIK! Där i "koppen" kunde de hädanefter lämna sina klagomål.

När det gäller hörbarhet existerar det helt enkelt inga sådana rum där man hör allting på samma sätt precis oberoende av var man sitter. En människa som överhuvudtaget uppträder med någonting då och då vet att det nästan varenda en gång finns någon som efteråt klagar på att den ingenting hört. Ingen skillnad hur mycket man ropar eller hur nära man håller mikrofonen - och hur mycket man till vardags brukar få höra att man är högljudd. Vid de där tillfällena finns det ändå alltid en eller två som antingen inte brytt sig om att ta hörapparaten med sig eller som har satt sig lite på sidan eller långt  bakom och som varken flyttat på sig eller bett om högre ljud (när sådant har varit möjligt) utan hellre har väntat till efteråt ...

Det går att dra paralleller från de här felsökarna till många andra sammanhang men dem ska jag skona er ifrån. Telefonlinjen Spottkoppen kunde lämpligen avlyssnas av en färdigprogrammerad robot som sorterar och printar ut det som till äventyrs någon gång kan vara viktigt och deletar resten.

Som tur var kom det mycket fin musik också i radion idag som i alla fall nästan fick en att glömma alla tråkigheter, små som stora. Flera program med mindre babbel och med sådan här riktig musik, tack. Även om jag fortfarande känner mig något generad över att som lyssnare ha varit ett slags vittne till att ett kunnigt och skickligt programmakarpar blivit tvunget att dra sig undan, av allt att döma på grund av det som numera brukar kallas "samarbetsförhandlingar". Musikväktarmusiken räcker i varje fall gott och väl för en vanlig tisdagskväll. Konserten som följer blir nog ohörd. Det är  arbetsdag nästa dag. Också pensionärer brukar visst lägga sig rätt tidigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar