26 augusti 2012

Tack Posten! Adjö Posten!

Vad ska man annars säga? Önskar dem som jobbade på Posten i Karis lycka till, antingen ni for till ett annat kontor eller gick i pension!

Det lär inte vara bara i Finland utan också i Sverige man har dille på att dra in postkontor, få se var det slutar. Mina bekanta har i varje fall slutat mejla och själv har jag sällat mig till dem som hellre skickar kort än mejl.

Inte bara på mitt "riktiga" jobb (ja, jag måste verkligen sätta ut citattecken där fast det tar musten ur mig att flänga omkring för 14 euro timmen - märkväl: jag talar inte illa om min arbetsgivare utan förundrar mig över hela den här tafatta akademiskt utbildade yrkeskåren som väl senast strejkade typ 1985) - alltså, inte bara på mitt "brödjobb" (bröd ...) sitter jag vid dator hela dagarna utan allt oftare får jag likt de flesta sitta vid dator också under veckoslutet. Det har ni läst här förut ...

Idag var det i alla fall ganska bra för det var på tiden att jag uppdaterade boklistan på min hemsida - nej, webbplats heter det numera! - och trots att datorn strulade (jag har fortfarande bara en mobildator som blir het och vägrar fungera om jag inte låter den kallna emellan ...) blev den nog genomgången och klar med alla böckerna prissatta så jag t.o.m. hann gå ut en sväng i regnet och sedan höra Amadeus i Radio Vega.

Gå ändå inte ännu in på mina sidor, för den egentliga uppdateringen och finishen görs av en annan och större firma än min egen och det kan dröja några dar innan den hängt med i just mina svängar. Hur många är det egentligen som rår om sig och sin tid och sina uppdrag alldeles själva?

Jag borde gå en kurs så jag kunde sköta alla såna där saker själv, men kurser kostar också och det finns ju inga kurser som anpassar sig till deltagares oregelbundna arbetstider. Så länge jag var snuttjobbare och vikarie var det naturligtvis ingen som skickade mig på kurs - så egentligen är det lite konstigt att jag lärt mig något alls ... Det beror på att jag trots allt träffat tålmodiga typer som orkat besvara mina frågor, om och om igen, och stå bredvid mig och visa när inte dataspråket gått in via öronen utan bara via fingertopparna. Fingertoppskänsla? Ja, förstås - det är nåt man ska ha vid datorer. Den är dum som inte vågar ställa dumma frågor.

Nu tror ni jag är full men det är nog bara socker. Kex och marmelad. Gonatt!


1 kommentar:

  1. Ja, nog längtar man tillbaka till den tid när posten var post ATt man till och med kunde köpa frimärken, hämta paket och förlita sig på att posten gjorde sitt jobb, såsom den gjort sedan hästdroskornas dagar!

    Nu får man trängas i sanbbköpskön, tiderna är oregelbundna där det ännu finns en liten postskylt kvar, fallskärmarna tycks vara det enda fokuserade när en eller annan VD ska ge sig.

    SvaraRadera