25 oktober 2013

"Bokprat"

Nej, jag är inte på bokmässan i år, som svar till er som frågar eller tar det för givet. Ifjol när jag utkommit med en bok var förlaget inte där och följaktligen heller inte boken; i år när just min bok för länge sen är slutsåld (sånär som på enstaka bokhandelsexemplar och några jag själv kan sälja på www.bmstorgards.fi) är förlaget där. Välbekomme!

Men jag sysslar ju med böcker alla dar i alla fall så en eller annan mässa kan jag de facto hoppa över. (Att ett förlag hoppar över en mässa är en annan sak; det bör en författare givetvis få veta innan det är för sent.) Just nu läser jag en antologi som heter Vad jag tänker på när jag tänker på livet (Brombergs, 2012). Den ena texten mer tänkvärd än den andra - som fallet brukar vara inom denna genre.

Skrev jag redan om detta med genrer - att det egentligen inte finns några, det finns bara mer eller mindre välskrivna texter. Det är jag inte ensam om att ha sagt (men jag minns inte just nu vilka jag borde citera - de har heller knappast varit ensamma om sina tankar). En gång föreslog mig en språkvårdare att biblioteken skulle sluta dela in skönlitteraturen i prosa och lyrik - kanske har jag redan bloggat om den saken.

Hur som helst, igår blev det sura miner på jobbet då jag sagt att Mathias Rosenlunds Kopparbergsvägen 20 skulle klassas som 'roman', och (på ett annat ställe i systemet) som 'skönlitteratur' med 'självbiografiska drag' (som det s.k. ämnesordet så vackert heter). Jag har ännu inte läst boken, bara å yrkets vägnar bläddrat lite i den, men tyckte så här för att förlaget (Schildts & Söderströms, 2013) själv på sin webbplats har denna titel under "Romaner, noveller".

Ett par kolleger inom "min" biblioteksregion hade då redan hunnit klassa den som nationalekonomi (tror jag det var) med underklassen 'biografier', eller 'memoarer' - i bägge fallen som 'ej skönlitteratur'.

Om en författare och ett förlag själva har bestämt inom vilken genre eller kategori de gett ut en bok - och inom vilken de därmed säkert gärna ser den tolkad och läst! -  anser inte jag att biblioteken och bibliotekarierna ska "komma där och veta bättre".

Visserligen vet vi som dagligen överblickar hundratals och tusentals böcker en hel del - men vi vet också att om det fanns en hylla för "genreöverskridande litteratur" skulle det mesta vi köper in hamna där.

Just för att allting levande, litteratur och konst inte undantaget, ständigt rör sig och skjuter över gränser och inte låter sig kategoriseras och etiketteras - åtminstone inte entydigt - anser jag att de som skapat någonting (upphovsmännen, utgivarna) är de som själva ska avgöra var deras verk hör hemma, i den mån de nödvändigtvis måste betecknas med genre eller klass.

Bibliotekens uppgift är att se till att allting hittas - vilket för all del inte är lätt; det ska ingen människa tro. Med större personal och bättre lön skulle också vi ha mera tid och energi att gemensamt lösa kvistiga fall. Fast det tyckte inte att jag att det här fallet var ...

Nu får jag en känsla av deja vu - kanske har jag tjatat om allt dylikt förut. Usch för käpphästar!
Ha det så "givande", ni som går på mässan!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar