18 september 2014

En vanlig torsdag




Hösten går. Eller kommer. Inte förrän nu börjar det bli lite höstligt.
   Mejlboxen är tom fast jag väntar många svar. Men det är säkert jag själv som gått och sagt att jag inte hinner läsa, att jag läser annat - och skriver också annat än e-post och blogg.
   Gäster har jag i alla fall haft, i lördags. Det var väldigt trevligt - och de har hört av sig också efteråt.
Dessutom blev det av att städa förra veckan - bland annat gick jag (stående - inte sittande!) igenom fyra stora kassar med sparade tidskrifter. (Mitt i veckan mötte jag en bekant i butiken. Hon: "Jag städar alltid på torsdagar." Jag: "Jag städar bara när jag ska ha gäster." Ni skulle ha sett hennes ansiktsuttryck.)
   Radion (Yle 1) är på mest hela dagarna, och även om jag inte lyssnar aktivt snappar jag upp mera än jag innerst inne tål. Vad ska man göra? Och tänk, i denna oroande oroliga värld och tid, att det kan finnas också de i ens närhet som hänger upp sig på hur man tolkar en bild! Nej, det ska jag i min tur inte hänga läpp för.
   Men ett foto på mig ska ni få se, även om jag inte känner igen mig. Det gör nog ingen som är över 60 - känner igen sig själv på bild. Bäst man går och strosar på gatan, på Stockmann, ute på stan, kommer det en gammal käring gåendes emot en. Precis när man ska väja inser man att hon är man själv!
   I bakgrunden Pekka M. Hiltunen: "Pääasia" (1980). Den ser ut som förut, trots att den också lever.


 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar