22 februari 2015

"Nattmorgon"

Hälsning från en nattuggla! Visst gick det bra idag - som redan har blivit igår ... Och visst kom det lyssnare och visst var stämningen god. Men vad ska man säga om regnet? Är det ett vårtecken, kanske? Jag har suttit uppe och hört en konsert på BBC 3. Samtidigt med en del annat pysslande vid datorn: konstigt många versioner jag hade av en text jag inte ens vet om jag ska ha med i min - aj, nej, bäst att inte säga för mycket ... Nu är åtminstone den filen filad, eller befriad från en del bråte - och jag ska till sängs så länge jag orkar lägga mig. ("Vad ska man göra när man är så trött att man inte orkar lägga sig?" lär en grannfru på 60-talet ha frågat min mor.)

17 februari 2015

Nu, då och på lördag

"Tack för din trevliga blogg med åsikter och vackra bilder också." En sådan rad fick jag för en stund sen i ett mejl. Tackar för tacken - men jag har jag väl inte skrivit på länge! Om man undantar de några raderna på Vändagen, förstås. Först var jag i Pargas och sen har det funnits mycket praktiskt att sköta. I söndags deltog jag för tredje gången i Bokcirkeln på Karis Antikvariat. Önskar det kom några flera deltagare - samtalen har hittills varit intressanta och gällt såväl bokliga och litterära som också samhälleliga och andra reflexioner. Plötsligt upptäckte jag min mormors gamla böcker som mest har kommit att stå som prydnader i en av mina många bokhyllor - de går naturligtivis att läsa! Där finns nobelpristagare som bara samlar damm.

Inte heller nu blir det mycket av vare sig bloggande eller mejlskrivande. (Skrivande i och för sig har jag nog sysslat med - det tar tid att få ihop till en bok av ett slag man inte förut försökt sig på, och dessutom har jag ett annat "projekt" på gång som inte gäller mina egna texter. (Snälla språkvårdare, ge oss ett alternativ till 'projekt'! Allt kallas så nuförtiden, det börjar bli tjatigt och hjärnan blir lat.)

Först ska jag ut på stan, sen ska jag sätta mig (i läsfåtöljen jag förra året fick i pensionsgåva!) och läsa Karisförfattaren och hembygdsforskaren Torsten Bergmans nya diktsamling. Även om jag läst den i höstas när den utkom vill jag redan nu läsa om den, för i en samling dikter kan man för varje ny läsning hitta nånting man aldrig upptäckt förut (det kan också gälla ens egna dikter) - och så har jag äran att framträda tillsammans med honom nu på lördag! Det ska ske på på Karis Antikvariat klockan två, och jag försöker nu komma på hur jag bäst ska förbereda mig. Mycket beror på hur många som kommer, men talar om böcker och skrivande gör vi, läser förmodligen också några dikter.

Detta är kanske
inte ett djupare liv
 men ett klarare azur.
Foto: BM Storgårds, Esbo 21.4.2014

Dikt: Skörda höstlöv, 2004


14 februari 2015

Hjärtlig Vändag!

Glad Vändag! Jag ger mig. Vid det här laget har begreppet slagit igenom, åtminstone i Finland. Till och med språkvårdarna godkänner det. Få se när det sprider sig internationellt. Inte mig emot. Även om Alla Hjärtans Dag visst skulle kunna påminna oss om också annan hjärtlighet ä den romantiska.

Förra veckan var jag i Pargas, firade födelsedagar (Runebergs och min) hos och med mina vänner-kusiner, njöt av soligt väder - det som är så sällsynt att varje blåhimmelsdag är en gåva. (Ännu mera än alla andra dagar.)

Härhemma har det åter funnits massor att göra. Och gäster har stuckit sig in. Jag som älskar tulpaner har fått en stor bukett!

Mellan verserna försöker jag skriva, trots att det flow jag för två veckor sen var inne i är föbi. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, känns det som. Men med det ökande dagsljuset ökar också mina promenader; det brukar hjälpa när när hjärnan går trögt.



                                                                                                                                                                  Foto: BM Storgårds


PS Varför är 'flow' oböjligt, enligt SAOL? Jag har böjt det som svenskans 'flöde', även om lånordet kanske har en vidare betydelse.










04 februari 2015

"Som man frågar får man svar"

Med hänvisning till det jag redan sagt om musiken i Radio Vega (28 och 29 januari) kommer här ett exempel på dessa fullständigt ovetenskapliga "undersökningar", därtill en som pågår just nu:

http://hbl.fi/opinion/webbfragan/enkat-vad-tycker-du-om-musiken-pa-radio-vega

För det första riktar den sig bara till lyssnare som är ute på nätet, trots att radion för många är ett alternativ - inte alls alltid ett komplement - till nätet, och för det andra måste man ha "registrerat ett konto" och var inloggad för att kunna  ge någon närmare kommentar.

Dessutom är "enkäten" (några få frågor) förenklad och innehåller dubbelfrågor. Man behöver givetvis inte gilla alla musikaliska specialprogram för att vilja ha bort "flödesmusiken" inne i och mellan programmen!

Vi som är lite äldre minns med saknad de forna paussignalerna. Vad var det för fel på dem?

(Ska det förresten heta "på" Radio Vega, såsom i rubriken för utfrågningen?)







01 februari 2015

Bokcirkelsöndag

Karis Antikvariat har börjat med en bokcirkel om söndagarna klockan 14 - verkligen ett lovvärt initiativ! Själv var jag för första gången med där idag; vi var fyra som satt vid ett runt bord med kaffekopp och bulle och talade om böcker och samhälle med utgångspunkt i några nobelpristagare och deras verk. Fiffig idé, tycker jag: att utgå från ett sådant huvudtema men efter en viss inledning tillåta en utvidgad diskussion allteftersom associationer dyker upp, exempelvis till vår tid och till andra författarskap. Man behöver ingenting ha läst på förhand, bara droppa in och vara intresserad! Efteråt går man därifrån med en lapp i fickan på verk man absolut vill låna och läsa - eller läsa om, för det var så längesen ...

Själv ska jag - snart, mycket snart - läsa Hamsun och Quasimodo på nytt, dessutom låna Grass' Blecktrumman, som jag aldrig läst, och så äntligen läsa Saramago. (Vilken titel var det nu igen jag ifjol redan köpte på loppis ...) Hamsun diskuterades för övrigt också i "Lukupiiri" på Yle 1 ganska nyligen, så det programmet finns säkert kvar på Arenan.

Bokcirklar kan förstås vara av många olika slag. På 1980-talet var jag med i en där alla läste olika böcker. Vid träffarna berättade vi för varandra om de böcker vi läst, varefter vi lånade böckerna av varandra. Samma bok kunde då komma upp till diskussion flera gånger, men såvitt jag minns hade vi dessutom läst ytterligare någon sen senast. En gång gick vi i stället på teater (och såg naturligtvis alla samma föreställning).

Vissa bokcirklar har som princip att alla inför mötet ska ha läst samma verk. Det är ofta opraktiskt, eftersom det gäller att få tag på tillräckligt många exemplar och i god tid. För en del av oss kanske det dessutom smakar tvång. Det viktiga är att man samtalar, gärna också att man efteråt är lite mera glad och inspirerad, gärna också klokare, än man varit innan. Det finns ingen bok som passar alla lika bra, men det finns många böcker som skulle passa flera än de gör - om bara många kände till att de fanns.

Slut för idag. Nu ska det skrivas - höll jag på att säga - men klockan är redan över nio. Det får bli läsning i stället, av någonting ur högen på nattygsbordet.